ilska har avlöst tristessen

Ilska kan vara bra det med! Vissa har inga skrupler! En av mina grannar blir jag så förbannad på att jag skulle kunna gå upp varje timma hela natten bara för att busringa på deras dörrklocka, bara för att jävlas. Men det fina är att arg-historien givit mig ny energi. Kom an bara!
Andra grannar är däremot ljuvliga. Malin i Saltkråkan till exempel. Hon piggade upp mig i morse när vi stötte på varandra och jag blir såå smickrad för vem har inte haft henne som idol.

inget halkande

Nej, den här ungen "halkar" sannerligen inte ut. Det har ju känts så redan sedan i julas och jag övade flitigt knipövningar. Men nu är det en vecka kvar till bf och inget halkande har skett. Jag har börjat gå i trappor istället...
Jag blir mer och mer otålig! Försöker ställa inte mig på att få gå över tiden precis som med Hugo. Det är bäst för psyket att göra det! Samtidigt tror jag plötlist på skönor och lyssnar uppmärksamt på varje teori jag hör om vilka barn som kommer tidigt och vilka som kommer senare...
Ni hör ju, jag har blivit knäpp!

En sorglig, solig morgon

Hamnade efter två knäckemackor och en kopp te på DNs familjesidor där jag läste minnesorden om Anna, 37 år, som dött i cancer.
Sportig, uppskattad medarbetare och mor åt två små barn. Det är så otroligt svårt att förstå. Varför? Extensiella frågor kring mitt eget liv börjar mala i huvudet och tårarna och meningslösheten förblindade mig. Vad finns det för mening med att bygga upp livet, se efter hälsan, göra ett bra jobb och kära ner sig totalt i familj och nya barn om man ändå kan dö ifrån det hela imorgon?
Läs för gudskull inte om Anna i DN om du vill ha en glad dag, tänkte jag först! Tills jag kom på att det är precis tvärt om: Läs!
Artikeln lämnar en påminnelse om att livet är nu! Ta till vara på varje dag, lev i nuet! Annas liv blev för kort och hon lämnar så mycket saknad efter sig till alla sina anhöriga och till oss som läser att det inte finns en enda sekund till att spilla. "Livet är inte ett problem som ska lösas, det är en verklighet som ska upplevas". Det ska jag göra nu.

+15 kilo

Jag har vägt mig och kan konstatera att jag gått upp 15 kilo. Det känns bra, varken mycket eller lite tror jag, men det är tungt! Bebisen ska normalt väga cirka 3,5 kilo. Eftersom min barnmorska sagt att jag bär på ett litet barn kanske jag kunde väga mindre, men det är inget som bekymrar mig, jag känner mig fin. (Vilket tyder på att det att det är en pojke.)
Men det ska ändå bli underbart att tappa övervikten och bli stark och snabb igen. Tänk de som väljer att alltid vara så här stora jämt. Män med gravidmagar, varför blir de inte lika motiverade att löpa bort kaggen som kvinnor under en graviditet? De kan ju börja när som helst.

vresiga tvåbarnsmammor

Har precis kommit tillbaks från en cykeltur i LillJansskogen efter att ha lämnat Hugo på dagis. Jag är så gråtmild just nu. Lipar av att se dagisbarnen gå ut på grön-picknick på led med ryggsäckar på, och bara av att känna morgonluften mot ansiktet när jag cyklar. Det är så vackert... och jag är så höggravid...
...och lite skraj. Snart är jag tvåbarnsmamma och har ingen aning om hur det kommer bli. "Du kommer inte hinna med någonting" skrattar vänner när jag berättar om planer och projekt jag vill genomföra närmsta året.
Gamla fördomar som jag som dinkie målade upp kring hur mammor är dyker upp i huvudet: de är sura i mataffären, har fula kläder, mörka påsar under ögonen stora som ica kassar, är vresiga mot sin partner, pratar om bajs och är dessutom otränade. Inte undra på att jag blir gråtmild! Fast egentlilgen vet jag bättre.

Hula hoopträning - ja!!

Rockringa sig i form! Kan det bli roligare. Jag har redan börjat rocka armarna på en gammal ring som fanns i sandlådan på gården. Midjan får vänta tills bulan är väck men jag misstänker att det inte är lika lätt som jag minns det. Kolla in http://www.hooprevolution.com/ för inspiration!

nedräkning - inte så svårt

Jag har ett enda uppdrag kvar innan bf. Att presentera årsredovisningen för föreningen där jag bor. I hemlighet har jag hoppats på bf innan för att slippa... Om ni kände till mitt sinne för siffror skulle ni förstå, ni skulle bli förvånade över detta uppdrag - jag är det.
Att räkna framlänges och baklänges till sexton och hålla jämna åttor i aerobicsalen efter år av träning kan jag - så länge det är musik till... När jag började med aerobic var jag en av dem som räknade högt för att inte tappa bort mig. Jag är ingen siffermänniska!
Men jag kanske kan bli! Jag är riktigt stolt över min insats och årsresultatet ser mycket bra ut. Jag har ju faktiskt slutat räkna högt! Siffrorna kanske kan bli mina vänner trots allt.

katt-ko i väntan på annat

Att vänta har aldrig varit min starka sida. Det är mycket väntan just nu! Dumt nog inbillade jag mig att den här bebisen skulle komma tidigare eftersom det känns som knytet redan är halvägs ute... Det gör hur som helst väntan värre.
Under tiden gör jag "katt-kon", "8:an" och "smärtlindraren" med flera övningar som står att läsa om i senaste Topp Hälsa, så att jag ska kunna yoga bort förlossningssmärtan när den väl kommer. Fjärilen", en yoga övning som förbereder min kropp för öppning delar mig nästan mitt i tu, jag tror jag är för vig och lös i fogarna.
Jag kör smärt-lindrings-programmet men faktum är att just nu bara längtar jag efter den, smärtan alltså.

Lyllos löpning!

Jag har köpt ett par gåstavar på postorder idag. Reklambladet damp ned i brevlådan med priset 69 kronor och ajg slog till! Det känns mysigt att tänka på att stava igång snart efter förslossningen.
Jag lääängtar! Hoppa, dansa och springar med håret fladdrandes, det ska bli skönt. Visserligen har jag rätt kort hår nu men det illustrerar känslan väl.
Niklas var ute och sprang och det var som att lukta hungrig på en gillad köttbit att se honom stretcha efter löprundan. Lyllos!

Sova, fejja, sova

Jag har sovit i tre dagar. (observera, dagar! Varför går det inte att sova på nätterna?) Lustigt hur finnurlig kroppen är, den känner på sig när det finns tid till vila och då blev jag ohanterligt jättetrött. Vilan har följts av ett frenetiskt fejjande. Ni vet, rummen måste möbleras om, fönstren tvättas och garderoben rensas.
Det är inte klokt. Nu är jag megtrött igen och sova får jag göra föst imorgon...

Clowncykling för gravid

Ni vet hur man ser ut när man skjutsar någon på stången på en herrcykel; man blir tvungen att trampa med knäna rakt ut åt sidorna. Som en clown. Så ser jag ut när jag trampar omkring på stan just nu. Det är som att magen tar emot om jag trampar rakt. Men rumpan ansträngs på ett nytt sätt och det känns bra med lite träningsvärk mellan gravidvärken.
Igår, på väg till jobbet, susade jag förbi Olga Altsved på Danderydsgatan i min nya clownposition. Hon tyckte det såg bra ut och hejade glatt. Olgas goda morgonhumör piggade upp mig och jag trampade lite extra genom regnet. Jag är glad över andningsövningen hon tipsar om på e-health.se denna vecka också. Den är bra även för mig med tre veckor kvar till förlossning.
Ja, clowncykling, andningsövningar och knipövningar räcker väldigt bra som träning för mig just nu. En andningsövning för tricep skulle dock vara bra, de kan behöva sig en omgång! Men något kul ska man ju ha kvar också.

Alfons Åberg och jag

Har fastnat i Alfons Åbergs "jag-ska-bara"-fälla! Det är som en upptrappning är nödvändig för att en nedtrappning ska vara möjlig. Så nu har jag bestämt mig. Jag ska jobba mindre, tacka ja till färre tillställningar och lägga hemmets städ-ribba lågt. Så är det bara! ...ska bara skriva klart, dammsuga och ha barnkalas först...

champagne och öl, mums

På 30-års festen i lördags drack jag ett glas champagne som jag blev serverad av värdinnan. Hon trodde att det kanske kunde "hjälpa". Och i går drack jag en folköl till bbq-middagen på gården. Det var gott och mysigt att dricka något annat än saft eller vatten.

Födelsedag idag?

Mitt favoritnamn på tjej-namn-listan har länge varit Solveig. Niklas är inte lika övertygad men om bebisen kommer idag så är det ju ett tecken, eller hur!!? Lilla Solan, det är ju hur sött som helst.

Nya bilen Betty får stå

Det blev ingen svart bil. Det blev en Betty. (Gissa en gång vilken färg Betty har?) Men jag har knappt hunnit vrida om nyckeln och än mindre hunnit tanka henne när jag läser i DN idag att jag orsakar svält om jag kör henne. "Forskare larmar om konsekvenserna vid framställning av biobränsle."Betty är en miljöbil så nu är det bara välja, svält eller miljöförstöring. Eller cykeln förstås.
Härmed lovar jag att välja cykeln! Alla gånger utom när jag handlar på IKEA eller åker till landet. Kan hon behållas med gott samvete då?

Stellan Skarsgård och jag

Efter en helg på landet fylls huvudet av idéer. Jag blir så i gasen men orkar inte ända fram med min kropp som är stor som en frysbox, och med elfel. (Har fått reda på att det är ischias. Vilket får mig att tänka på Stellan Skarsgård, varför vet jag inte!?)En ny gunga snickrade jag i alla fall klart i helgen, handlade konst på loppis och städade lekstugan. Och dra på trissor: jag har gjort avslappningsövningarna! En gång. Tyvärr kan jag inte tala om hur det var för jag somnade.