Till vardags: mamma - i helgen: Bondbrud

Första joggingrundan denna vecka ägde rum i morse. Inte så lång men dock. Den följdes av styrkeövningar med Molly som tyckte det var toppen. Hon har varit dålig hela veckan, kraxat som en liten kråka och sovit dåligt. Känner att jag behöver träningen mer än någonsin för att orka.
Imorgon bär det av igen, jag är väldigt motiverad efter en sjuk vecka fylld av äppelpajer och kladdkakor. Speciellt som jag på lördag ska på30 årsfest igen, iförd en kroppstrumpa! Det är Bond-tema på festen och jag hade först tänkt vara Octapussy i röd turban. Men nu blir det skurk-brutta istället. Dräkten är as cool i jeanstyg med guldknappar och pushup-effekt, jag hittade den på topshop.
Det enda abret är att den sista knappen precis runt midjan inte går att knäppa. Där av joggingrundan imorgon och några extra situps... Nädå, det krävs måna fler rundor än så, men jag är på god väg. Till helgen har jag garderat mig med ett skärp över glipan.

Bugg vs. sömn

När barnen somnat lördag kväll slängde jag på mig min gamla 50-tals cocktailklänning och 10 cm höga klackar (!!!) och gick upp till grannen som hade 30-årsfest. En drink och några komplimanger senare så var jag på strålande humör och fann mig själv buggandes (ja, skorna var på!) med värdinnans man.
Evenemanget gjorde susen och sedan dess har jag varit på strålande humör. Bugg är således lika bra som, eller bättre, än sömn.

Kris!

Tvåbarnskris! Den har fått fatt i mig med full styrka, krisen alltså, och jag är helt ur gängorna. Utmattad är det främsta symtomet. OCh då menar jag inte fysiskt utan psykiskt. Kanske är det bara den berömda tvåbrnschocken men det är inte lättare för det. Men det går kanske över...

jag & Bounce

Såg Bounce på Dansens hus i våras, Gökboet. Det var bland det bästa jag sätt och trots min stora kroppshydda hade jag svårt att sitta still, vem vill inte kunna dansa som de! Nu finns möjligheten. Streetdansarna har gjort en instruktions-dvd, Bounce with Bounce. Den ska jag köpa. http://www.bounce.nu/
Nu ska jag room-dansa med damsugaren. Då är det tur att ingen ser! Men övning ger färdighet.

hur ska det gå???

Dagar som idag blir jag helt skräckslagen övar tanken på att jag ska börja jobba snart, 1 oktober närmare bestämt. Molly har gastat hysteriskt och inget jag gjort hjälpte, nu somnade hon helt utmattad och ligger o snyftar i sängen. Det är så jag också vill gråta. Tänk om jag bara kunde förstå vad hon vill när det blir så här!!!!!
Nu drar jag täcket över huvudet och sover också en stund. Det vill säga, inget på min agenda kommer bli avbockat idag.

ingen lugn lunch

Trots att jag grundade så bra med umgänge sömn och tid så slog Molly upp ögonen som på beställning 2 minuter i tolv. Min soppa kom in, jag vaggade och vyssade men soppan förblev orörd och stod kvar på bordet när jag gick. Lunch Jennie och jag pratade om massor med intressanta saker men vi hann inte tala färdigt om något. En minut efter vi sagt hejdå med en doggybag till mig i handen så somnade Molly igen. Ungar! Underbara älskade Molly! Det är sånna luncher man blir smal, och trött, av!

rutiner tack!

Om två veckor ska jag börja jobba. Ser fram mot det fast är också lite nervös. Idag försov vi oss!! Barnen vaknade klockan 8 och jag med. Niklas hade redan gått till jobbet. Det är sådant som gör mig nervös. Men jag bestämde mig för att det skulle bli en härlig seg morgon och det blev det. Fast egentligen blir jag som sagt stressad av att inga tider någonsin är de samma!! Jag vill gärna ha några rutiner...
Förra veckan var underbar och Molly sov som en klocka, perfekt. Men nu är något nytt på gång och inget stämmer. Somnade på soffan igår, helt slut. Mina löprundor verkar verkligen. Jag är helt matt på kvällarna och sover som en prinsessa - tills jag vaknar en två eller tre gånger per natt. Men det är normalläge o helt ok.

tänk-tempo

Man brukar ju tala om prat-tempo som ett lagom tempo för joggning. Jag skulle vilja mynta begreppet tänk-tempo. Förr när jag var i bättre form älskade jag att springa för tankarna kom och gick så fritt. Idag märker jag att konditionen inte är lika god eftersom jag helst går - då tänker jag bättre. När jag springer tänker jag mest på just det, att jag springer.
Imorgon ska grannfrun med på löprundan, så då gäller prat-tempo. Tur att jag har barnvagnen att skylla på när hon springer ifrån mig.

Irritation

Känner mig sjukt frustrerad. Kanske är det för att jag inte sprang i morse. Eftermiddagen var kaotisk. Molly kom inte till ro, Hugo gormar "jag hör inget" när Molly skriker. Jag försöker behålla lugnet, laga mat och börja tvätta så att ingen tar vår tvättid... Niklas kommer inte hem och svarar inte på telefonen. Om en löparrunda hjälper mot detta tar jag gärna två imorgon.
Kvällen har inte blivit bättre. Förmodligen borde jag tycka synd om Niklas för han kan inte göra något rätt. Men det gör jag inte. Jag är irriterad på allt, till och med på tröjan Niklas har på sig. Har lust att åka långt bort - ensam.
Det krävs nog flera mil för att få bukt med detta!! Eller en natts god sömn.

Bättre o bättre...

Livet känns lättare idag. Jag har dock inte sprungit men ska iväg på en trevlig lunch på stan, Molly är glad och jag behövde bara vakna en enda gång i natt.

en god vana

En gång är ingen gång men tre är en god vana. Idag gav jag mig ut på en joggingrunda igen. Tillsammans med Livgardet.
De sprang omkring som ett blått tåg i spåret, säkert 50 man. En av de få tjejerna i tåget fick kramp och det ekade "halt" genom skogarna när de stannade. Plötsligt kom jag ikapp dem och tåget vek sig åt sidorna för att lämna plats åt mig. Vackert, tänkte jag och log mitt sötaste leende åt grabbarna när de började skrika "fordon" för att uppmana alla längre bak att också vika undan för mig. Eller för vagnen som var fordonet! Mitt leende svalnade.
Men det känns ju ändå tryggt att Livgardet patruller ar skogarna.

jag, en Bitterfitta!

Bittarfittan, har du inte läst den? Gör det! Den beskriver mig så bra. Jag har sträckläst den trots turbolivet som är just nu. Det har visserligen resulterat i något tyngre kassar under ögonen men öppnat upp ögonen ändå. Sån är jag! OCh det finns fler som mig: Bitterfittor. För det handlar om livet precis som det ÄR. Den beskriver känslor jag har, att vara mamma, att ha en morsa och försöka leva jämnställt med en man och att vara kär. Det handlar om patriarkat och om livsval och att vara 70-talist. Så förtvivlat bra och sant. Tack Maria Sveland! Niklas ska läsa boken pronto. Här kan du läsa ett smakprov. http://www.panorstedt.se/templates/norstedts/NorBook.aspx?id=44574

lite skumpa gör susen

Har varit på landet med mamma o vilat upp mig. Så pass att jag och Niklas orkade stanna uppe en stund efter barnen somnat, sitta på balkongen och dricka champagne för att fira en vecka med förlovnings-ringar.
Och i morse sprang jag min första runda sedan Molly kom. Jag lämnade på dagis och puttade sedan stora svarta Emmaljungan framför mig bland orienterare i LillJansskogen. Nice. Väl hemma igen körde jag ett kort men välbehövligt styrkeprogram med lilltjejen som vittne. Hon tyckte det var kul. Jag med!

äppelkindad och kall

Brrrr så kallt det är idag. Jag fryser ända in i märgen. Har varit på en äppelplockar-tur i Danderyd. Hela lägenheten doftar gott av äpplen nu och jag har mycket att skala...
Molly sover. Nice.

skit, piss och gröna ärtor

har haft en pissig morgon. Som tur var fångade en pigg dagis-mamma upp mig på väg från dagis och tog mig med på en ljuvlig höstpromenad. Tänk att det hjälper alltid! Speciellt när man har någon så trevlig att snacka med. Vi passerade en ny butik vid St Eriksplan, Herr Spiritdons Allehanda, fylld med ekologisk mat och godis. En fantastisk affär öppnad av driftiga häftig människor med franskt ursprung, de jobbade både syrror mammor och andra släktingar i dess butik och fabrik. Under själva butiken gömmer sig en drygt 100 kvm stor fabrik där de tillverkar delikatesserna. Jag fick kika ner i det stora hiss-hålet. Köpte sedan med mig lunch och återvände via Vasaparken hem igen. Lunchen var mycket god även om jag la till lite rökt lax. Det här kommer bli en bra dag!
Kolla in butikens hemsida http://www.herrspiridons.se/ om du inte kan gå dit idag. Precis så som han ser ut på illustrationen ser han ut i verkligheten. Kan även rekommendera denne gode mans

wushu inget för tramsmajor

Om det inte vore för Molly skulle jag vara sängliggande... Ledvärk är bara förnamnet! Wushu var tufft för en nybörjare. Mycket dynamisk stretch och statisk styrka men framför allt disciplin. Det var det sistnämnda som minst passade mig. Jag är en ganska tramsig person, gillar disco och "come on girls"- känsla. Här räknade instruktören på kinesiska, var och en fokuserade på sina rörelser och det var absolut inte läge att fnissa även om det såg knasig ut. Men som sagt det var MYCKET BRA träning.

morgon från hell

Ingen god morgon idag. Hugo skulle vara på dagis en halvtimma tidigare för att ha "englinsh for kids", vilket ställde till det. Ingen frukost. Grannen kommer upp och påstår att vi tagit hennes tvättid, Hugo gastar "Hello, hello", Molly vill inte ligga i vagnen utan gallskriker och det ringer onormalt många signaler i telefonen. Jag tappar humöret totalt. När lugnet väl lagt sig, jag är hemma igen och dricker kaffe med uppsickt över Molly som står på gården o sover börjar någon renovera i grannfastigheten. Typ bila upp betong eller något. Hela huset skakar och Molly blir vettskrämd. Nu är mitt kaffe kallt och jag skulle helst av allt röka en cigg!