Jag erkänner, jag gick o la mig utan att duscha igår. Snuskigt, jag vet, men dagen var så oändligt lång och jag var så olidligt trött att jag stupade i säng. Helt ovaggad, och oduschad. Jag tittade inte ens på nya tv:n.
Itrim tog på krafterna alltså och jag kan absolut tänka mig att gå tillbaka. Det var lagom poppig musik och man kan gå dit precis när man vill utan att passa tider också kunde ju Molly vara med, både vaken och sovandes.
Mannen som sa "Byt station" lät trevlig och varje gång han sa det (var 30:e sek) blev jag fnissig och tänkte mig själv i tunnelbanan: " se upp för dörrarna dörrarna stängs". Som gammal aerobikpulla saknade jag en och annan snurr och handklappning. Det får mig alltid att känna mig som en deltagare i Fame. Nån gång ibland är ju det trevligt. PS. jag har duschat nu!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar