En bekant till mig fick en flicka igår. Hon smsade alla kompisar löpande hur långt det var mellan värkarna och när hon väl åkte till förslossningen berättade hon det med. WOW, vilken tjej!
Kanske handlar det bara om träning. Man ska ju förbereda sig för en förlossning som för ett maratonlopp. Något som jag inte kan skryta med att jag gjort - än. Att dra i Peter Seipens gummiband, cykla till jobbet och yoga sporadiskt känns inte som maraförberedelser. Kanske är det därför jag inte vill ha någon hejarklack, om än på distans under min förlossning.
När jag tävlade i gymnastik, körde Vasaloppet och Vätternrundan njöt jag av att publiken peppade och sedan applåderade mig i mål.
Min bekantas sms gör mig nervös. Är jag dåligt förberedd? Tur att jag ska på träning i kväll! Tillsammans med ett hundratal andra höggravida kvinnor ska jag hämta hem träningstipsen inför en riktig mara.
Men jag lovar inga sms, ok!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar