B, min nya kollega är beredd att dö i morgon. Han menar att han lever sitt liv precis så som han vill, inga egentliga måsten, mycket kärlek och massor med upplevelser bakom sig. Häftiga upplevelser. Historierna om hur han tog emot tsunamioffer på Arlanda fick oss båda att gråta över middagsbordet igår, och succén bakom hans egen hobby-business (*kolla in: koppsnurr.com) får mig att vilja flyga. Snacka om att leva ut sin dröm, golfklubbar från hela världen bjuder in och bekostar hans resor för att han ska skriva om dem. Har just surfat runt på hemsidan och kan inte annat än gratulera. Även mig själv, för att jag får arbeta med denna inspirerande människa.
Nej jag är inte beredd, snarare livrädd. Mitt tåg anländer snart Centralen, jag har varit borta i tre dagar och kyssarna jag ska överösa min familj med kommer kunna dränka dem om jag inte är försiktig. Tanken på att dö och försvinna för alltid ger mig panik, känns som klaustrofobi. Att längta ett par dagar räcker för att snudda vid känslan. Nu bultar och värker kärleken som när den var ny.
* det går inte att länka från sj-tåget. Ska be om discount! uppkopplingen kostade 109 kronor.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Intressant kollega du verkar ha! Berätta mer! Idag är det snöväder här och jag trodde skolan skulle vara stängd, men inte. Vet du var jag är? Åh, jag sitter i ateljen med stängd dörr, A är på skolan och V nere med Nanny. Så lyxigt, om än för bara en 45 minuter till. Sedan ska vi vara insnöade här hela helgen och bara kramas, och brottas. Har du hört att E har börjat förorda brottning, jag ska skriva om det nån dag! Puss, vi kan väl höras imorgon på luren!!!
Va, nej det har hon inte berättat. Jag törs inte ringa henne för jag har inte gjort min Juul-läxa än...
Skicka en kommentar