"En sån mara"

Så stod det på DNs första sida om Mollys födelsedag. Men det var det faktiskt inte, en mara alltså, för mig. Ok, bebisar kan nog inte halka ut (även om man ibland läser om ungar som fiskas upp ur toastolen). Men det gick undan. Och vi gjorde det bra, faktiskt snabbare än Phillip Bandawe som vann Stockholm Marathon samma dag.
I ett dygn gick jag här hemma och undrade om det var på gång eller inte och varje gång jag tänkte ringa förlossningen klingade det av. Jag sydde klart ett par gardiner, skötte några bankärenden, hämtade Hugo och lagade middag.
Moloket insåg jag att det inte skulle bli någon bebis den 8 juni heller och gick till sängs. Men hur det var och trots att jag var osäker så åkte vi in vid midnatt. 01.57 var hon född och epedrualen jag gastat om att få hann inte lägga sig innan Molly tog över allt öronutrymme i rummet.