men inte snabbare. Min bror cyklade Vätternrundan i helgen, och led. Knäna gjorde ont och om det inte vore för att han redan genomfört Vasaloppet och gett sig sjutton på att klara en klassiker i år hade han brutit, sa han. På 11.44 kom han i mål. Med den tiden slog han mig med hästlängder så nu har både han och farsan bättre tid än jag.
Det svider så klart. Det enda jag kan trösta mig med är att jag i alla fall inte mådde pyton när jag gick i mål. Tiden? nej den behåller jag för mig själv tills jag har en ny att berätta om.
onsdag 20 juni 2007
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar