En sagolik söndag

Söndagen blev nästan lika förtrollad som filmen jag såg. Förtrollningen bröts förstås när klockan slog midnatt, som i alla sagor. (bild från sf.se)

Men först hade jag hela dagen för mig själv! Min underbara man insisterade på att jag skulle gå, jag var inte svårövertalad men har svårt att glädja mig alls just nu. Hur som helst gick jag, utan att först tala om när Mollie borde sova, att Hugo inte borstat tänderna... Jag bara ropade "hejdå" och drämde igen dörren.

Rea-kläder för flera gånger ett fyra siffrigt belopp fick det att rycka i mungiporna. Jag tog mig tid att testa alla kläderna innan jag köpte dem, satte mig sedan och drack en latte och hade just bestämt mig för att inte ha bråttom någonstans. Då dök det upp mammor överallt. Med barn. De hade inte heller bråttom eftersom deras barn snällt sitter i sina vagnar, mammorna provar kläder, pratar dämpat och ler mot sina barn. Ungen i vagnen brevid mig där jag åt lunch, låg på rygg och jollrade hela lunchen. Sedan slumrade hon sakta in (helt av sig själv) medan mamman tog påtår och pratade förtoligt med sin väninna.

Då är det svårt att inte undra, det är svårt att inte jämföra sig. Jag gjorde det hela dagen, med i stort sett alla jag såg. Hur gör dom? Vad gör jag? Är barn födda så vaninnigt olika eller är allt mitt fel? Varför sitter mina barn inte still och ler? Tröttsamma tankar i alla bemärkelser.

Jag räddade mig själv in på bio. "Förtrollad". En underbart rar film om kärlek i sagorna och vad som händer när saga möter verklighet. Jag skrattade så jag grät när prinsessan damp ned i knät på prinsen, de såg varandra för första gången och han sa: "Lets get married tomorrow". Underbart, tänk om det kunde vara lite mer så i verkligheten. Alla barn i biosalongen tittade på mig under föreställningen. Men tänka sig: jag sket i det och skrattade högt vid fel tillfällen hela tidan.

Sedan åt jag tidig middag och drack vin med en väninna innan jag mötte familjen hemma och förtrollningen bröts. Ännu en lååång natt med amning, kiss i sängen och hår-tvistande. Mot sådana nätter hjälper inte en dag på singeldag på stan eller en sann kärleks-kyss av min drömprins. Tyvärr.